Jag är inte förvånad


Att leka flyttgubbe

Nu har vi kört bort fyra lass med saker till vår nya boning på landsbygden, och det har blivit mycket mer boyta här i Söderby. Så som det ser ut här hemma nu borde det alltid ha sett ut enligt mig. Det är en del småsaker kvar att fixa, men annars är vi redo för fotografen som kommer imorgon. Det känns väldigt bra. Varje gång vi åker ut till Muskö så bekantar vi oss med nya grannar. Jag kan konstatera att det bor många barn i området, trevliga ungar dessutom. Jag hoppas att vi och grannarna kommer att trivas ihop, man det blir nog inga problem. De lär inte vara så arga som dem på den här sidan. Något som däremot är ett problem är att jag helt har vänt på dygnet. Jag går aldrig upp före tolv och jag går aldrig och lägger mig före ett på natten. Hela dagen har gått innan jag är påklädd och färdigfixad. Det värsta är att det är fruktansvärt svårt att gå och lägga sig normal tid, då ligger man bara vaken tills klockan blir ett i alla fall. Oj, oj...det är synd om mig. Osså har telia meddelat hur mycket iPhone 3G kommer att kosta...det är inte goda nyheter. Själva telefonen blir ganska billig men det är abonemanget som är dyrt. Minst 300 spänn i månaden måste man pröjsa i två år. För så mycket ringer jag definitivt inte i nuläget, så det blir en förlustaffär. Jag tror att det blir något annat jag lägger mina pengar på. Men någon maskin som kan spela upp film vore kul att ha på den långa vägen till plugget från Muskö.

Jag ska även berätta att jag var hos Simon igår (han har för övrigt också skaffat en blogg, besök den här om ni vill). Jag, Jonte, Bea och Benne var där (osså Simon såklart) och lite senare kom även Sara och hennes kille Krille (det rimmar lite lustigt). Vi pratade som vanligt tills timmen blev sen. Det känns bra att vi fortfarande träffas fast vi inte är klasskompisar längre. Jag undrar hur det blir när lovet är slut bara.


Två glada nyheter

Nyhet nummer ett
Gymnasieintagning.se visar intagningsresultatet nu och jag kom in på mitt förstahandsval, Haninge Fria! Mina betyg ligger faktiskt en bra bit över medianen. Jag börjar den 18:e augusti kl. 10:00 och jag är väldigt glad just nu.

Nyhet nummer två
Knäppandet som hörts i bakgrunden när jag spelar musik på datorn är borta! Det var tydligen bara att uppdatera ljudkortet. Tack Calle på HP supporten!

Kaos här hemma

Hmm...det här var intressant. Ju mer vi tar bort och drar i väg till Muskö med, desto stökigare blir det här hemma. Det ligger verkligen saker överallt nu. Det blir glesare i hyllor och skåp, men istället börjar golven att fyllas av flera lager skräp. De måste snart krattas grundligt. Jag dyker hela tiden ner i lådor som jag inte har utforskat sedan lågstadiet och där hittar jag allt möjligt. Nästan varje sak får en att minnas någonting från svunna tider och då är det svårt att slänga det, även om det bara är skräp när man tänker efter. Mycket av de sakerna slänger vi i "loppis-lådan" och några få har vi faktiskt kastat. Det mesta följer dock med till Muskö, utan lite skräp kommer vi ju aldrig att kunna känna oss som hemma där ute. Det tar sin tid att få ner grunkor i kartonger, man måste ju ha en chans att hitta dem igen sen. Det går inte att bara ösa ner allt, men jag önskar att det var så lätt. Nu tar vi bort sådant som vi inte vill ska vara med på bilderna av huset. De ska tas på måndag och då ska det vara fint här. Saker som ligger ovanpå garderober är exempel på sådant som måste bort. Puh...det känns som att pappa och jag kämpar mot huset (och huset vinner).


Vardagsrumsbordet ska vara där under någonstans...har jag för mig.

Kuknästornet


Hur flyttar man egentligen?!

Vart ska allt läggas? Hur ska allt få plats? Vad ska bort innan bilderna på vår stuga tas? Hur mycket borde och får jag slänga? I vilken ordning borde sakerna köras ut till Muskö? När får vi inte vara kvar på Myrmalmsringen längre? Hur är det att bo på en ö året runt? Hur ska det nya huset möbleras? Vilket rum blir mitt? Vem kommer att flytta in här efter oss? Kommer något att försvinna? Hur tidigt måste jag gå upp på mornarna? När kommer jag att känna mig som hemma på Muskö? Hur ska alla grejer ta sig till Muskö? Hur mycket soppa kommer att gå åt? När ändrar man sin adress? Hur mycket måste fixas på det nya huset? Kommer vi att få trevliga grannar? Hur ska vi frakta dit flakmoppen och båten? Hur ska vi få fart på flakmoppen och båten? Kommer jag att sakna Söderby? Vad kommer jag att hitta bland att bråte?

Jag? Orolig? I
nte då!

The perfect crime...


Liten lista

10 favoriter

Dialekt: Gotländska
Mat: Lasagn är ju alltid gott.
Låt: De flesta av Supertramp.
Tecknad figur: Hälge såklart.
Sport: Tennis är i alla fall kul att spela.
Komiker: Robert Gustavsson
Veckodag: Fredag
Glass: Hasselnöt
Soloartist: Robert Broberg

9 för tillfället

Humör: Belåten
Tanke: Vad händer imorgon?
Kläder: Tröja och shorts (kanske lite under också)
Bakgrund: Dem kan ni se här.
Känsla: Belåtenhet
Tid: 22:44
Bästa sak: Datorn (som alltid)
Irritationsobjekt: Inget just nu.

8 första

Bästa vän: Viktor på dagis (men honom kommer jag inte ihåg)
Husdjur: En vandrande pinne.
kyss: Vet inte om den räknas.
Piercing: Har ingen och kommer aldrig att skaffa en.
Förälskelse: Sofia på lågstadiet.
CD skiva: Någon konstig berättelse om en cirkus.
Bil: En Lada Niva (pappas såklart).
Ord: Vet inte.

7 senaste

Telefonsamtal: Mamma
Mat: Någon god improviserad rätt med fläskfilébitar.
Dryck: Vatten.
Biltur: Till Borås station från Toarpsdal.
TV-program: My name is Earl
Spelad låt: "Last Date" med "The Spotnicks".
Köpta klädesplagg: Min jacka.

6 har du någonsin

Dejtat någon av dina bästa vänner: Nej
Brutit mot lagen: Ja, men inte mord direkt.
Blivit arresterad: Självklart inte.
Badat naken: Det har väl alla.
Varit med på TV: Nej
Varit med i tidningen: Nej, men det var nära en gång.

5 nej tack

Skolämne: Sy-söjd
Mat: Jag gillar nästan allt.
Musik: Negerdunk
Dryck: Kaffe
Djur: Myggor

4 saker

Du gjorde igår kväll: Vilade
Du kan höra just nu : TV:n
Du inte kan leva utan: Syre
Du gör när du har tråkigt: Läser

3 personer

Du kan berätta allt för: Jag vet inte.
Du tycker om: Väldigt många.
Du inte gillar: Inte riktigt lika många.

2 val

Coca Cola eller Fanta? Coca Cola
Hund eller Katt? Katt

1 önskan

Att flytten till Muskö kommer att gå bra.

Deras sista video någonsin

ABBA!
Varje låt är ett mästerverk!



Efterlängtad uppdatering

Aaah, hemma till slut. Att åka tåg i fem timmar är jobbigt kan jag tala om, även i 1:a klass. Nu känner jag att jag behöver skriva av mig en hel del, jag har t.o.m skrivit stödord inför följande inlägg i mobilen. Det är mycket att komma ihåg eftrer en hel vecka på landsbygden.

Då ska vi se här i mina anteckningar...

Att åka tåg i första klass var inget märkvärdigt. Platserna var bredare och man fick en aftonbladet, annars var det som vanligt. På nedvägen var det massor med dubbelbokningar i hela vagnen, jobbigt. Mamma och jag behövde som tur var aldrig byta. I Borås är den ovanligt med bra väder...när 08:or kommer på besök det vill säga. Samma sak varje gång, det måste vara någon sorts förbannelse. Det spöregnade långt ifrån hela tiden, men solen tittade nog aldrig fram. Hur som helst så hindrade inte det oss från att ha kul. Mattias och jag paddlade kanot en dag, vi cyklade till och från sjön så det blev ett träningspass som hette duga. En annan dag åkte vi till Ulricehamn, då hälsade mamma och Solveig på tant Tea medan Mattias och jag badade i simhallen (Daniel var hos en kompis och Tomas jobbade). Där gick mina sim-glasögon sönder, men de har jag haft väldigt länge. Inget håller för evigt. Vi åkte en sväng till Ullared för att fynda också, billigt, billigt. Där gick vi nästan en hel dag och plockade på oss billiga kläder, till exempel en ny sommarjacka. Förra gången jag var i Ullared var det betydligt svårare att ta sig fram, då var halva Sverige där. Nu var det bättre på den punkten. På vägen hem stannade vi och tog ett dopp i en sjö, årets första för min del. Att ta mod till sig och hoppa i är det svåraste, men när man väl är i så är det skönt. Efter det åt vi billiga kakor, köpta i Bräckboden i Ullared. Sånna som inte är helt perfekta, men goda ändå. Vi har typ ett kilo av dem här hemma nu, mums filibabba. Resans höjdpunkt (förutom när firefox 3 kom) var såklart Liseberg. Där kände jag hur gammal och skruttig jag börjar bli, eller kanske bara lite mer vuxen. Jag mådde nämligen inte alltid så bra efter åken, och vissa hoppade jag helt över. Jag gick hellre in i "Evert Taubes värld" eller tittade på alla fontäner. Snart börjar jag väl äta bröstkarameller och bryta lårbenshalsen, gamle farbror Ohlsson. Om en vecka skulle en ny del med växter öppnas (en lustgård), så den fick jag aldrig se. Om jag blir besviken av det, är jag bara gammal eller rent av bögig då? Jag gick runt och hade ont i nacken (efter bergbanan) och i huvudet (eftersom jag tog av mig glasögonen då och då) osså mådde jag lite illa efter attraktionerna. Mattias och Daniel åkte så klart allt flera gånger om, men jag är inte avis. Jag mådde bra så fort jag började tänka på den unga damen som gav mig mitt åkband. Hon var så mild när hon satte det runt min handled, åh, så försiktig, så försiktig.

Midsommarbilder på hela gänget...

Nästan panorama.

Mot Borås

Imorgon bär det av neråt, mot mammas hemtrakter och därför också halva släktens. Precis som varje år sedan urminnes tider. Vi ska bo hos Palmarna som vanligt (mammas syster Solveig, hennes man Tomas och mina kusiner Mattias och Daniel) och där lär det bli himla skoj. Det är då man vet att sommarlovet har börjat. Vi får se vad vi hittar på, Liseberg blir det helt klart nån dag. Dit måste man minst en gång per år, lite illamående mår man bara bra av, eller hur? Jag har faktiskt åkt allt som går att åka, men Mattias har alltid åkt dem först (han är avseärt mycket modigare än jag). En sak som är säker är att resan ner kommer att vara behagligare än vanligt, vi reser nämligen i 1:a klass på tåget (fint ska det va). Det kostrade på något sätt lika mycket som 2:a klass så det är ju skitbra. Det hade förstås varit kul med en iphone på tåget, för i så fall hade jag kunnat surfa snabbt med tågets internet, alldeles gratis. Jaja, man kan inte få allt här i livet. Hoppas bara att det blir bra väder där nere.


Daniel, jag och Mattias i bäcken för några år sedan.

Underbara Robert


Firefox 3

Den 17:e juni smäller det, då släpper mozilla äntligen version tre av världens bästa webbläsare! Då får ni ladda ner så mycket ni bara kan, de satsar nämligen på ett världsrekord i antal nedladdningar på 24 timmar. Jag har kört trean ganska länge nu (ända sedan beta 5), men nu blir det på riktigt. Alla tillägg som jag använder är nu kompatibla och jag har till och med hittat ett nytt som jag har fäst mig vid. Det heter Flagfox och visar med en liten flagga vilket land man surfar i (alltså där sidans server ligger), ganska kul tycker jag. Varför är Firefox 3 så mycket bättre än 2:an då? Det kan jag tala om för er. Den största förbättringen är minnenhanteringen (nu segas inte datorn ner när man har många flikar uppe) och hastigheten när man laddar sidor. Andra saker som är uppdaterade är filhämtaren, tilläggshanteraren, utseendet och adressfältet. En hel drös med småförbättringar finns också, men de är roligast att hitta själv.

Klicka på bilden för att  komma till hemsidan.


Olles Firefox-tips

Firefox är från början inställt på att fungera bra tillsammans med uppringt modem, vilket de flesta inte har. Om man istället har bredband så kan man uttnyttja det genom at gå in i Firefox innersta inställningar, jag tänkte visa hur.
  • Skriv "about:config" i adressfältet och tryck enter. Skriv  “network.http” i filterfältet och ändra på följande inställningar (man ändrar genom att dubbelklicka på dem):
  • Ställ in “network.http.pipelining” till “true”
  • Ställ in “network.http.proxy.pipelining” till “true”
  • Ställ in “network.http.pipelining.maxrequests” till ungefär 30. Det betyder att Firefox laddar max 30 objekt samtidigt på en sida.
  • Högerklicka var som helst och välj Ny-> Heltal. Skriv “nglayout.initialpaint.delay” och efter det sätter du värdet till "0". Det står för hur länge Firefox ska vänta innan den agerar på informationen den får.
Sådär, nu är Firefox helt plötsligt rejält mycket snabbare.

Bara för att ni så gärna vill :P

I genomsnitt så har hälften av alla falska tänder någon form radioaktivitet.

En boll av glas studsar högre än en boll av gummi och en boll av stål studsar ännu högre.

I en droppe vätska rymms det 50 miljoner bakterier.

En CD läses från inner- till ytterkanten, en LP fungerar tvärt om.

Det pågår alltid ungefär 1800 åskväder ovanför jordens atmosfär.

Vinäger var den starkaste syran man kände till under antiken.

Jorden blir flera ton tyngre varje dag eftersom rymddamm landar på den.
 
Blod är sex gånger tjockare än vatten.

Det går att ledan en ko uppför en trappa, men inte nedför.

iPhone 3G

Det är inte så ofta som jag får akut ha-begär, men nu är det dax. Iphone kommer till sverige i en ny upphottad men ändå billigare version! Innan sommaren är slut så äger jag en sån, var så säker. Den elfte juli börjar den säljas hos telia (de har ensamrätt) och då hänger jag på låset. 8gb modellen kommer säljas för högst 199$ (ca 1200kr) och 16gb modellen för högst 299$ (ca 1800kr), det är ju inte alls så farligt om man jämför med andra mobiler eller hur? Dessutom så har pappa ett presentkort hos telia som han tänker bidra med, han är snäll han. Det som är bättre med den här modellen är att den har 3g (ganska självklart om man tänker på namnet) och gps. Just saknaden av 3g i den föra modellen gjorde att jag inte tyckte att den var något att ha, då kunde man hellre köpa en ipod touch. Det häftigaste är ju möjligheten att surfa, det gick förut också men då behövde man ha wifi och det har man inte alltid.

Uppdatering: Enligt mobil.se så kommer den inte alls att vara billig.


Kanonkula


Farväl 9e

Nu är grundskolan avklarad, en epok av minnen är förbi och alla ger sig ut på okända vatten. Det sista året har verkligen bara flugit förbi, jag har alltid förstått att allt kommer ta slut, men när det väl gör det så känner jag mig helt överumplad. Plötsligt är vi ingen klass längre, bara några bekanta som på något sätt kände varandra för länge sedan. Min värsta mardröm är att vi om ett år eller två knappt kommer att säga "hej" när vi skymtar varandra på bussen, så får de inte bli. Visst hade ett år till tillsammans antagligen varit för mycket, men kanske ändå inte. Jag har svårt för att gråta, men igår var det inte långt ifrån. Det är när alla andra gråter som man själv känner sig bedrövlig, framför allt när Åse och Janine brast i tårar. Då kände man att allt verkligen var slut. Linda var inte heller mycket bättre på att hålla tårarna tillbaka, henne kommer jag också att sakna något väldigt.

Början på slutet var i måndags, då var det bal. Alla nior samlades på fritidsgården för att mingla när klocka var halv sju och efter en halvtimme gick vi upp till matsalen för att äta middag. Det var mycket flott för serveringspersonalen stod och välkomnade oss vid ingången, några väl utvalda åttor hade fått äran. Alla gäster var väldigt fint klädda så man åt med stor försiktighet, rostbiff med potatissallad stod på menyn. Under måltiden bjöds det på sång och tal stup i kvarten, alla klasser tackade sina lärare och tvärt om. När alla hade ätit klart gick vi ner till fritidsgården igen, dax för partaj. Där hoppade alla (speciellt Emil) runt på dansgolvet och shakade loss. Många gick innan men en del stannade ända tills klockan blev tolv. Dagen efter (som var igår) var den stora dagen, skolavslutningen. Den blev i jumpasalen i år igen, det hade tydligen regnat en skvätt på morgonen. Ljudet och luften var piss men annars var det helt okej. Johan fick ett idrottspris och Sandra fick ett teoretiskt pris för att hon har kämpat så mycket den här terminen. Sedan fick ju självklart hela klassen sin pokal som vi hade vunnit på friidrottsdagen (inte jag kanske, då var ju jag i Deutschland). Efteråt i klassrummet blev det avslutning på riktigt, ojojoj. Pappa höll ett litet oförberett tal, föräldrarna sjöng, vi fick tårta, betyg, stenar från gotland och lapparna vi skrev om varandra (jag är bl.a snuskig, rolig, bra på svenska, Robban Broberg wannabe, bra på att stöta kula, teatrapa och en bra bloggare). Jag är helnöjd med mina betyg nu, jag har höjt mig 40 poäng! Från 215 till 255, inte illa alls, eller hur? När klassen till slut var vi tvungen att skiljas började karmkalaset, oj vad vi kramades. Ingen ville någonsin släppa taget, de flesta grät floder. Efteråt åkte jag, mamma och pappa till restaurangen Sholen (det ligger vid Siba) och åt avslutnings lunch/middag. Ett fint stället det där, pappa blev lite kär i det. Till kvällen stack jag, Simon, Sara B, Sara K, Jonte, Benne och Bea ut till Ramsjön. Efter en stund kom Johan, Angie, Lisa och Linn också men de stack efter en stund. Det var väldigt mycket knott så vi gick hem till Simon och hade det mysigt resten av natten. Nu är det somarlov förresten!

Jag kommer att sakna er klassen!


Slut på trummspelandet

När ett läsår på den kommunala musikskolan tar slut firas det alltid med en heldag av spelande elever, den dagen var igår. Den brukar oftast hållas på Årsta slott, men i år blev det på kulturhuset istället. Det är ju inte lika mysigt, men helt klart mycket mer praktiskt. Det gick väl helt okej, jag och Samuel spelade marsch och sedan kompade vi till Sharks. Inga större missöden inträffade, jag är nöjd med dagen. Det blev antagligen mitt sista framträdande som slagverkare, i alla fall på ett bra tag. Nu är lappen inskickad, den som meddelar att jag slutar på musikskolan. Det är mest skönt att det är över, jag har fått mindre och mindre tid till trummorna genom åren. Det är så mycket annat som har varit viktigare, trummorna blev bara en börda till slut. Dessutom så har jag aldrig varit någon hejare på att spela. Att vara en medelmåtta är inte så kul i längden. Nu kommer jag att ha mer tid till teatern, kyrkan, skolan och allt annat. Vi får väl se om jag kommer att sakna musikskolan, då är det ju bara att börja igen. Flytten till Muskö hade inte gjort det smidigare att ta sig till lektionerna direkt, det har ju varit jobbigt att släpa sig dit även fast man bor nära som nu.


Hide in Your Shell

Ännu en låt av Supertramp, precis som utlovat.


Soarén som aldrig blev av

Ni fick aldrig chansen att se den, istället får ni läsa den.

Soaré med klass 9e


Scen 1

Olle går upp på scenen från publiken och sätter sig i sin fåtölj. Han tänder sin golvlampa och börjar uttråkat läsa en kvällstidning. Benne kommer in med en bunt brev och går igen.

Benne: Post!

Olle tittar igenom högen.

Olle: Räkning, hotbrev, räkning, kärleksbrev...oo, vad är det här? Kuvertet är färgglatt och trevligt, det måste vara till min son. Gösta!

Benne kommer in igen.

Benne: Vad är det, pappa?

Olle: Du har fått brev.

Benne: Näe, det är tilll dig.

Olle: Jaså säger du det, det kan inte stämma. Det är en inbjudan till en klassåterförening!

Benne: Du har rätt, det kan inte stämma. Du har väl inte gått i skolan, så dum som du är.

Olle: Jag är väl inte dum.

Benne: Varför hjälper du mig aldrig med mina läxor då?

Olle: Lågstadie-matte är faktiskt väldigt avancerat, plus och minus kan vara rätt knepigt.

Benne: Visst, visst, men kan du inte berätta om när du gick i skolan då?

Olle: Kul att du frågar, jag har nämligen förberett en liten monolog här någonstans.

Olle läser: Året var 2002. I den avlägsna orten Brandbergen samlades för första gången en grupp elever. Dessa elever hade alla ett brinnande intresse för musik, inte minst sångens ädla konst. De hade genomgått många prövningar för lyckas ta sig ända hit, de var alla vinnare. Men skulle det räcka ända till slutet? Vissa började få kalla fötter, med all rätt. Vad hade de gett sig in på? Skulle de stå ut med varandra? Tillsammans med dessa miffon var det inte så troligt, tänkte de flesta. Hade de gjort sitt livs största misstag? Vad heter saturnus månar? Vem är igentligen jultomten? Vad var meningen med livet och vem var det som fes? Frågorna var många, svaren färre. Hur som helst så hade de potential att bli de bästa av de bästa, den perfekta blandningen av genier, besserwissrar, puckon och kukhuvuden! Inget kunde gå fel...eller? Hur som helst så hade de nyaste medlemmarna i den exlusiva klubben Haninge Sångklasser anlänt, och de var inga mindre än 4E!

Scen 2

Olle: Men allt började förstås med intagningen...

Johan söker in och sjunger ”ryska bullar”.

Scen 3

Olle: När klassen var skapad och samlad var det hög tid för den första musiklektionen med Elisabeth, vår första musiklärare.

En filmsnutt från fyran visas.

”Var är vår kokosnöt?”

Men Elisabeth stannade inte för evigt, som så många andra lärare lämnade hon oss när hon blev på smällen.

Elisabeth kommer in med en stor mage och ett graviditetstest i handen.

Elisabeth: Jag är med barn! Hej då.

Scen 4

Olle: Nu är det tänkt att jag ska prata lite om kärlek, men eftersom jag tar lite väl mycket plats på scenen lämnar jag över det till Simon. Take it away!

Simon läser en dikt.

Simon försöker prata med Philippa som bara springer efter Emil.

”Hallelujah I just love him so”

Scen 5

Olle: Vissa hade lite svårt för de andra ämnena i skolan, så lärarna bestämde sig för att ta till välbeprövade inlärningsmetoder.

Fem myror är fler än fyra elefanter.

Scen 6

Olle: Varje år vid juletid hade vi massor att göra. Dels julkonserten men framför allt de oändligt många Luciatågen.

Sandra leker med sitt ljus.

Åsa: Men Sandra!

Sandra blir attackerad av någon med en vattenpistol.

”Lucia-medley” (Mattias svimmar)

Scen 7

Benne: Vad tyckte ni om de andra lektionerna då?

Olle: Jag låter musiken tala för sig själv.

”It don't mean a thing”

Scen 8


Benne: Gjorde ni något annat kul tillsammans då?

Olle: Absolut, i sexan åkte vi till Kolmården och...ja, det var nog bara det. Vi hade fruktansvärt kul ska du veta, men vi försöker förtränga hela resan.

Benne: Varför då?

Olle: Vissa saker ska inte barn behöva uppleva.

Benne: Som vadå?

Olle: Oj, vad klockan är mycket. Tiden går fort när man har roligt, bums i säng.

Benne: Klockan är knappt tre, berätta om Kolmården istället.

Olle: Nej!

Benne: Jo!

Olle: NEJ!

Benne: JO!

Olle: Var tyst nu din dumma unge!

Benne: Mamma!

Bea: Ja, min lilla snutte-plutt?

Benne: Pappa är dum, han vill inte berätta om när han var på Kolmården.

Bea tittar argt på Olle.

Bea: Olle, är det så?

Olle: Ja, det är ingen barnvänlig historia.

Bea: Ge min son det han vill ha!

Olle: Okej, aporna kastade bajs, kamelerna pippade, pingvinerna luktade illa och vi misslyckades med att kidnappa en get. Är ni nöjda nu?

Benne: Japp!

Bea: Var det där verkligen nödvändigt? Han är ju bara sju!

Scen 9

Olle: Vår brukspelslärare PA var väldigt förtjust i en viss låt. Den har vi spelat många gånger, på alla möjliga instrument. De jag kan komma på just nu, helt spontant är: gitarr, bas, trummor, vibrafon, piano, tamburin, maracas och didgeridoo. Men det var säkert fler. Legenden säger att han förlorade oskulden till just den låten, men det är ännu inte bekräftat av historiker.

Simon, Benne och Jonte knuffas in på scenen.

”Stand by me”

Scen 10


Benne: Men rasterna var väl kul?

Olle: Jorrå, det fanns tre grupper på skolgården: de som köpte godis, de som tiggde godis och resten. Benjamin var huvudlangaren, han försåg de flesta med sötsaker. Man kan säga att han var klassens Candyman.

Candyman-dansen

PAUS

Scen 11

Tjejerna står och duschar.

”Var är tvålen”

Olle: Så där ja, då var vi fräscha och beredda på en akt till.

Scen 12

Olle: Vi var egentligen en väldigt bra klass, visst fanns det stunder då man bara hade lust att strypa varandra, men de förekom relativt sällan. Oftast var alla glada och snälla mot varandra, det är så vi försöker minnas det i alla fall.

”Joyful”

Scen 13

Benne: Var det jobbigt att gå i en sångklass?

Olle: Njae, ibland kunde det bli rätt stressigt veckorna innan en konsert, men inte annars. Vissa låtar tog nämligen lite längre tid än andra att lära sig.

”Chess”

”One”

Scen 14

Benne: Nu hinner du nog inte berätta mer, om du ska hinna till festen får du gå snart.

Olle: Hoppsan, det har du rätt i. Då drar jag då.

Olle tar på sig sin kavaj och går ut från scenen, Benne följer efter. Det blir mörkt och när lamporna tänds igen är alla på klassåterförening. En gravid Sandra kommer lite senare och pratar med Max i mobilen. Någon nämner den gamla goda tiden och alla börjar prata.

”Disco nights”

Haren och vråken

Då har man varit på årets teateruppsättning på Ormteatern, vuxengruppens alltså. "Haren och vråken" hette pjäsen den här gången, den var rätt så bra men skådespelarna sa aldrig någonting rätt ut, allt lindades in i poesi hela tiden. Den gör inte så mycket när man tittar på, men att memorera sånna repliker är svårt. När jag börjar i den gruppen hoppas jag att det inte blir en sån pjäs igen, även om jag bara kommer att ha ett pytteliten biroll. Jag, Elin, Ellinore och Sofie var där och tittade, jag visste att några från gruppen skulle komma den kvällen men inte vilka. Jag, Elin och Sofie hade det trevligt i pausen och en stund efter att allt var slut, men Ellinore såg jag knappt. Hon ska ju sluta med teatern så henne lär jag inte stöta på så ofta längre. Hon, Julia och Ella har annat att göra på lördagar. Jag kan hålla med om att det är en lite knäpp tid men jag bryr mig inte direkt, jag spelar gärna teater på helgerna. Vi får se hur gruppen ser ut nästa termin, säkert mindre men det lär nog börja en del nya också. Bea anmälde sitt intresse till mig idag, jag vet inte hur pass allvarlig hon var men jag gav henne Emelies (teaterledarens) nummer. Det vore kul om hon började för då skulle jag få lite koll på några i klassen som jag skils från, många kommer ju gå på Fredrika precis som Bea. Kul i alla fall att ha sett "Haren och vråken", man går inte på teater varje dag direkt.

Här är ormteaterns hemsida om ni vill läsa om föreställningen eller kanske rent av boka biljetter till den. Man kan även ta sig ett titt på bilder från min grupp. Det ligger uppe bilder från föreställningarna "Skönheten och odjuret" samt "Orm TV" (men de är blandade med andras föreställningar).


Kakmonstret


Det är hur kul som helst...om man förstår.

Ännu en helg

Den här helgen har det faktiskt hänt lite grejer. Igår var jag för ovanlighetens skull ute och shoppade kläder till mig själv, det är i vanliga fall något av det värsta som finns, men den här gången var det inte så farligt som det brukar. För det första så var det relativt tomt i centrum och för det andra så fanns det kläder jag ville ha, ganska ovanligt. Det blev ett par shorts, två tenniströjor, en t-shirt och en munkjacka. På vägen ut stötte jag och mamma (ja, hon följde också med) på Sara och Bea, de var inte vana vid att se mig handla kläder (framför alt inte med ett leende på läpparna). Vi pratade kort om festen hos Simon som alla tre skulle till senare, Simon är nog klassens partyfixare. När jag gick dit hade jag bytt om till nyinköpta kläder, förresten så hade Emil exakt likandana shorts som jag, så vi var shortsbröder hela kvällen. Bea och jag är faktiskt soulemates, vi sa "göm spriten" exakt samtidigt när Isa (Simons mamma) kom hem. Det var nästan läskigt (vi hade ingen sprit, bara så att ni vet). Men det spelar ingen roll att vi är själsfränder ändå, Bea träffade nämligen en dansk på Gotland som hon är überförtjust i (attans). De som inte dök upp på partajet var Philipa, Sandra, Bella, Ida (självklart inte bjudna) och Cissi, Sara B, Towe, Matte och Fanny. Ganska många var borta med andra ord. Vi som var där gjorde det vi alltid gör, vi snackade och åt onyttigheter tills det blev söndag. Jag kommer sakna er jättemycket allihopa, jag kommer att sakna Simons fester.

Nästa dag (idag, söndag) var det en annan fest på gång. Min kusin Lisa fyllde år och blev firad i sin lilla lägenhet på St. Eriks plan, 22 blev hon. Det var första gången jag såg hennes lägenhet, mysig men inte direkt stor. En etta med kokvrå och ett väldigt kompakt badrum, när man sköt undan handfatet nån meter blev det en dusch. Jag skulle aldrig kunna bo i stan, jag gillar de inte alls. Den är som värst varma sommardagar, man vill bara fly bort från den. Jag fattar inte att folk åker in dit för att handla, jag blir galen av alla stockholmsbrats som trängs runt omkring mig på NK. De framför går för långsamt, de bakom går för fort och resten vässar armbågarna för att ta kol på mig. Att åka därifrån är helt klart värt 40kr i trängselskatt. Pappa har förresten planer på att köpa en liten husvagn, han har blivit köptokig den karln. Det räckte tydligen inte med ett hus. Den finns i Vega och det låter på honom som att affären redan är klar, husköpet går också efter planerna.


Den är det, förtältet är i vägen men ändå.

RSS 2.0