Fri från arbete



Mina fyra veckor hos hemtjänsten är över och jag kan känna mig lite ledig en stund innan vardagen börjar smyga sig på. Jag kommer inte sakna jobbet direkt, men tiden har ändå gått ganska fort. Jag har fått vara ledig lite extra också och jobbat längre resten av dagarna för att kompensera. Sammanlagt har jag gjort mig förtjänt av 100 timmars lön. Den är välkommen.

Jag tänkte berätta om hur det har varit. Jag och Ann-Lis, min handledare, har både åkt cykel och bil fram och tillbaka mellan vårdtagare som har behövt hjälp med något eller bara ska ses till. Vi har bland annat städat, diskat, lagat eller värmt mat, gått promenader, handlat, bytt blöjor och tvättat kläder. Vissa personer är inte så sjuka och dem sitter man kanske bara och pratar med en stund. Det var oftast de trevligaste besöken. Nästan alla gamlingar var gulliga och snälla, men de som inte var klara i huvudet orkar man knappt ta på allvar. Sådant var jobbigt och tröttsamt att tampas med. Jag tyckte synd om många. Andra stackare kunde vara döva, blinda eller förlamade. Vissa var så skröpliga att jag knappt vågade ta i dem, jag var rädd at deras ömtåliga kropp skulle gå av på mitten. Det var en värdefull erfarenhet att se alla sjuka och till och med döende människor, men det känns som att det räcker nu. Jag tror inte att jag vill jobba med något sådant igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

Din e-postadress (det är bara jag som ser den):

Din bloggadress (om du har någon):

Din kommentar:

Trackback
RSS 2.0