Fem dagar i Prag

Jag kom hem till moderlandet kl. 22 igår och det kändes rätt bra att stå på svensk mark igen. Det har varit väldans trevligt att uppleva en annan del av Europa, men fem dagar var precis lagom. Vi hann med allt vi hade tänkt hinna med, även fast mycket tid gick åt till att springa runt och leta efter närmaste tunnelbanestation. Tjeckerna är nämligen löjligt dåliga på att skylta och det gäller inte bara tunnelbanestationerna. Om man följde en pil kom man så småningom fram till en annan pil som pekade tillbaka i samma riktning som man kom från, och då hade man passerat fyra eller fem avfarter på vägen. Man fick gissa lite med andra ord och det är inte roligt när man är trött, kissnödig, hungrig eller allt på samma gång. När man till slut var på tunnelbanan fungerade allt strålande. All kollektivtrafik var faktiskt riktigt bra, man behövde nästan aldrig stå och vänta mer än ett par minuter. Pappa trodde att det hade att göra med Sovjettiden, då skulle man åka kollektivt. Pappa älskade för övrigt spårvagnarna och ville helst åka runt med dem dagarna i ända. De flesta som inte trängdes i spårvagnarna körde Skodabilar, jag undrar varför. Det kan vara därför att det är ett tjeckiskt bilmärke, men vad vet jag.
Priserna var något annat som var bra, pappa och jag kunde äta middag för 100 svenska kronor inklusive öl och läsk (ölen var billigare än läsken trots att den var bra mycket större). En tjeckiskt koruna kostade 0,40 svenska kronor. Vi fick köpa dricksvatten, vattnet i kranen skulle man inte dricka enligt min lilla Pragbok. Den påstod att det var starkt klorerat och mycket riktigt, man kände direkt att det luktade badhus när man borstade tänderna. I andra sammanhang hade den lilla boken inte lika bra information. Den tipsade om några gallerior som skulle vara bra, men inte ett enda av de vi besökte var värda några lovord. De var nästan tomma på folk och det såldes inget intressant. Oftast fanns det däremot fina och stora gallerior mitt emot. Det var där allt folk höll hus. Om jag hade skrivit en Pragbok så skulle jag helt klart rekomendera dem istället. Något som såldes överallt var alkohol. Som svensk är jag minst sagt ovan vid att all världens sprit står på hyllorna i varenda liten affär, till och med i souvenirbutikerna såldes Tjeckiens nationaldryck, Becherovka, och små absintflaskor.
Tjeckiska var inte ett vackert språk och man kunde inte alls gissa sig till vad saker betydde, språket är ju inte alls besläktat med svenskan eller engelskan. Jag lärde mig dock att "sleva" betydde "rea" och att "most" betydde "bro". Pappa kom underfund med att "smetana" betydde "grädde" när han ville ha kaffe. Han började sedan tjata om att det fanns en tjeckisk kompositör som hette Smetana och hans mest kända melodi fanns på youtube till min faders stora förtjusning. Allt på hotellets TV var dubbat om ni undrar, antingen till tjeckiska eller också till tyska. Det sög att se Simpsons på tyska! Det tar längre tid att säga saker på tyska än på engelska och därför blir det inga pauser i dialogerna. Man fick ont i huvudet av den väldiga strömmen av ord som sköljdes mot en. Jag kunde urskilja ett och annat ord som jag kunde då och då, men fort gick det. Pragborna kunde, trots all dubbning, bra engelska. Vi kunde lätt göra oss förstådda. Det är dock himla kul att prata ett språk som ingen annan behärskar.

Bild 1
Det var stor skillnad på husen. Mitt i staden fanns det många fina, gamla byggnader, men på vissa ställen såg det bedrövligt ut. Vi såg övergiva hus som knappt kunde stå. Den här bilden är tagen från den översta våningen på gallerian Bila Labut, en som Pragboken tipsade om såklart.
Bild 2
Det var fin utsikt över staden från Den Kungliga Trädgården ... eller typ Den Kungliga Trädgården. Vi var aldrig inne i den, det förstod vi efteråt. Vi var i en park som låg alldeles bredvid dock. Som sagt så är tjeckerna inte bra på att placera skyltar. Vi såg Sommarpalatset, men rätt trädgård måste ha varit på andra sidan om det. Så kan det gå.

Bild 3
Vi besökte självklart slottet. Det syntes tydligt från de flesta ställena i Prag eftersom det låg uppe på en kulle. Det var en ganska häftig byggnad, men vi gick inte in. Kön rörde nämligen inte på sig alls och den var lång.

Bild 4
Karlsbron är tydligen ett måste att besöka när man är i Prag. Det är Prags äldsta bro och på den fanns det mängder av gatuartister och försäljare. Spana in den här videon, i slutet av den ser ni en röd metronom, den besökte vi också (av en slump, uppe vid Den Kungliga Trädgården). Där hade en stor Stalinstaty stått. Metronomen var inte ett dugg tjusig och jag förstod verkligen inte varför den fanns där.

Bild 5

Vi var på Gamla stans torg.

Bild 6
På Gamla stans torg fanns den astronomiska klockan, även den är ett måste att se när man är i Prag. Varje hel timme samlades det massor av folk framför den för att se alla gubbar dyka upp i fönstren. Vi stod och väntade vid den i en kvart (först fördrev vi tiden med att utforska torget och gränder i närheten), men ni kan se spektaklet på youtube om ni har lust.

Bild 7 och 8
Uppe i Petrintronet såg man hela staden. Det stod på en 318 meter hög kulle och själva tornet var 60 meter högt. Det byggdes 1891 och Eifeltornet var förebild. I backen fanns en bergbana, men i tornet var man tvungen gå hela vägen upp, det tyckte pappa var lagom roligt.


Kommentarer
Postat av: Åsa Lundstedt

Tycker mycket om det du skrev! Roligt att se lite fina saker och inte bara det generella grejerna som man kan läsa om varenda dag. ;)

2010-12-02 @ 09:47:10
URL: http://jade.se/reseguide/new-york

Kommentera inlägget här:

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

Din e-postadress (det är bara jag som ser den):

Din bloggadress (om du har någon):

Din kommentar:

Trackback
RSS 2.0